när man inte själv vet längre.. vem vet?

Ingenting är som det brukade vara och just nu känner jag bara smaken av salt när tårarna rinner ner för mina kinder..



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0